「君のスタイル」Kimi no Style << Din Stil >>

Jag fick frågan om jag kan ta min ADD medicin nu när jag är på tjocken och jag tyckte det var en bra fråga som var värd att svaras på i ett inlägg!

Jag kan absolut inte ta min ADD medicin medan jag bakar bebis, jag kan knappt ta mig medicin när jag inte är gravid eftersom den är känd för att ha orsakat leverskador hos patienter, det är därför jag varje kvartal lämnat blodprov för att det ska hållas koll på. Men! Jag behöver ingen medicin när jag är med barn.

Ända sen hcg:t började bubbla i blodet på mig så har jag varit ADD botad. Jag har aldrig varit så lugn, koncentrerad och samlad som jag är nu när jag är med barn. Det är helt fantastiskt. Jag går ju som sagt en japanska kurs nu på två veckor, det är 6 timmar av "bla bla bla adjektiv bla bla bla substantiv bla bla bla -masu form bla bla bla -te form" något som ni andra med ADD kan back me up med är rena självmordet. Men med bebis så är jag helt med i 6 hela timmar, jag minns vad som sagts, jag är fortfarande pigg nog att fungera efteråt och tiden tickar på i normal takt (istället för plus 1 min, minus 10 min) precis som normala människor (shit va ni har det lätt, om ni bara visste...).

Lektionen är helt okej, det är mest vardaglig japanska som jag själv använder hela tiden men nästa vecka kommer vi plugga kanji lika intensivt som vi pluggar grammatik den här veckan och det ser jag fram emot. Om det är något jag behöver plugga så är det kanji, det var alldeles för länge sedan jag gjorde det.

En av mina julklappar i år var Super Mario Galaxy 2 och jag har hittills vägrat Super Mario till Wii eftersom jag aldrig varit ett riktigt fan av Mario. Gasp, I know right? Tänk att jag erkände. Jag är bara så hysteriskt värdelös på Super Mario, jag har inte tålamodet som krävs för att vänta på snurrande eldpinnar och tajma hopp.

Men WOW!

Vilket stimulerande spel! Nu låter jag ju dötrist med hur jag uttrycker mig men det är det jag känner, hela hjärnan och armarna får arbeta, jag satt fastklistrad från att jag kom hem ifrån jobbet tills midnatt när det var läggdags ( 17 - 00 ) och med tanke på min ADD så är även det väldigt imponderande. Jag är jättestolt över att ha klarat en galax! Så långt kommer jag sällan i spel som Super Mario.

Skitkul!

Igår hade jag ett fyra timmars shift, alltså bara fyra timmar men eftersom min manager bestämt sig att jag ska bli runner (den som samlar ihop beställning) via att kastas in i slagfältet medan jag gör mitt vanliga jobb (order taker) så har jag fortfarande idag, ett dygn senare, så ont i fötterna att jag vette sjutton hur jag ska kunna klara av mitt 12 - 20 shift imorgon! Sista halvtimmen på shiftet sålde jag för 12 800 yen, varav 177 beställningar var vanliga hamburgare på 100 yen. Inte konstigt att man har ont i fossingarna! Vi hade i stort sett konstant kö ända ut till bokaffären på andra sidan Food Courten, as kul!

Det är bara på McDonald's som jag haft ett jobb som varit så utmanande och stimulerande. Det rullar på konstant. För någon som mig med ADD är McDonald's ett perfekt jobb då det inte är prioritetsstyrt på samma sätt som ett annat jobb. De jobben som ska avslutas ska alla ske simultant så förutom att det finns vissa mallar om vad som bör göras först för att det är smidigast så spelar det egentligen ingen roll för inom 3 minuter ska allt som har med den gästen att göra vara helt over. För någon med ADD är ett sådant jobb som klippt och skuret då en av handikappen är att vi inte kan bedömma vad som har högre prioritet än något annat när energin tar slut!

Så mitt dramatiska "jag hinner inte skriva idag" inlägg var ren slöseri med tid.. jag är självklart fortfarande vaken och mumsar på jordgubbar. Så då passar jag på och hoppas sömn ska komma fallande från himlen.



Idag var jag på jakt efter en filofax till de lösa filofax sidorna jag köpt. Jag använder min Smartphone till att ha koll på mig med allt jag ska göra (den vibrerar, piper, tjuter och allt sånt) men jag behövde något extra för det är så svårt att få en helhets bild med bara mobilen. Då hittade jag den här 10 min serien! Den fanns i tre storlekar och jag plockade ner den största och den minsta i varukorgen. Det är visserligen bara dagligen men den är precis det supportet jag behöver.

Post-it lappar på sidan representerar 30, 60 och 120 min. De mörk gula är för möten. Till vänster kan man sätta in post-it lapparna så dom täcker de timmarna som det är inplanerade. Något jag är otroligt duktig på är att inte förstå hur lång tid något tar, jag bokar väldigt lätt in saker som krockar för att jag inte tänker på att jag t ex måste åka tåg emellan. Visst låter det dumt? Men det bara är så. Så jag hade tänkt att ha den här lilla versionen som ett hjälpmedel för att dubbelchecka, har jag en dag med fler än en aktivitet så kan jag måla upp den och se att den går ihop. Nu återstår bara att se om den fungerar så smidigt som jag hoppas :)

Jag köpte också med några stämplar för t ex lektion och jobb som jag bara kan stämpla istället för att skriva. Min handstil är ju dessutom inte mycket att vifta runt med så det blir rätt smidigt så.. hoppas jag!

Jag hinner inte posta någon ordentlig blogg idag, efter 4 timmars teori är jag helt slutkörd i huvudet, hah!
Jag håller tummarna för att jag ska kunna somna nu för klockan 10 imorgon ska jag göra en datasimulering på körskolan.. det var den enda tiden jag kunde få utan att behöva vänta annars hade jag aldrig bokat in något så tidigt!

Idag har jag varit hos läkaren för lite piller påfyllning och medicin koll. Det är min ordinarie läkare jag varit hos som är helt underbar. Nu när jag fått ADD medicin så är det dags att trappa ner på mina mood stabilizers för att sluta ta dom, jag har redan börjat själv så det är bara att fortsätta en/två veckor till och sen inge mer!

Jag tar maxdos av min medicin nu, en till två gånger om dagen beroende på när jag vaknar och det fungerar asbra. Jag märker egentligen inte så mycket, jag får inga superpowers eller så men allt flyter liksom på och jag slipper bli så fruktansvärt trött hela tiden. Skönast är att jag slipper det tunga, dimmiga huvudet som jag annars har. Att ha ADD är som att traska runt bakis i en cirkel i köket varenda dag.

Jag fick frågan om hur jag fick min diagnos, hur jag gick till väga. Med mig personligen så gjorde jag ingenting utan det var en psykolog som tog initiativet och utredde mig. Men för att utreda om man har ADD så måste man gå till doktorn och berätta så man får en remiss till en psykolog som håller i utredningen. Min utredning tog ungefär en månad, jag gick två gånger i veckan ungefär i 2 - 3 timmars pass och även mina föräldrar kallades in till utredningen. Jag var 17 år när jag fick min diagnos så jag tror inte att föräldrar tas in för vuxna. Efter alla test och möten så fick jag diagnosen förklarad för mig och även en papperskopia (en hel bunt med papper plus utlåtandet).

När man fått diagnosen så får man välja lite själv hur man vill gå vidare.

Det fungerar så otroligt bra med min medicin nu när alla biverkningar är borta och doseringen börjar komma på plats. Jag har fått frågor om det är ritalin jag tar men det är det inte, min medicin heter betanamin men fungerar väldigt likt ritalin. Den används inte i Sverige längre. Jag kommer att ta 100 mg två gånger om dagen när jag är uppe i maxdosering så det blir precis efter nyår. 

Det jag märker nu när jag äter medicin och får helt nya krafter, huvudet blir inte så trött hela tiden av ingenting, är hur mycket mitt tidigare liv innan medicin spelar in. Att ta medicinen gör inte så att allt helt av sig självt faller på plats utan jag måste se till att jag gör sakerna som ska göras varje dag. Och jag märker nu att de åren som gått, sen jag föddes i stort sett, då jag har suttit på en stol och inte kommit igång med något är också den jag blivit och det är inte så konstigt. Men tillskillnad från förut så kan jag nu ta tag i sakerna helt och resa på mig när dom ska göras för att det finns energi till det och koncentration. Så det krävs en hel del jobb på beteende sidan av mig också och det är riktigt intressant!



Jag små äter också inte något annat underbart är att jag heller inte blir gnällig, hängig, tjurig så fort jag är hungrig och har slut på bensin.. jag får mer ork. Det känns så otroligt kul med alla möjligheter som plötsligt öppnat sig.

Nu ska jag gå tillbaka till mitt pluggande ovan, inför imorgon när jag har ett skift på jobbet igen!

Så här ser dagens middag ut! Det blir mumspizza för mig som är ensam hemma för Yuji ska ut med jobbet. Jag ber om ursäkt att det blivit och kommer bli lite gles med inlägg de närmaste dagarna för nu har mina biverkningar från ADD medicinen slagit ner som en bomb och det är väldigt svårt för mig att blogga. Dom började igår kväll efter att medicinen började gå ur och har hållit på hela dagen idag.



Biverkningarna som jag har är att hjärnan helt har kloggat igen. Jag kan inte tänka, planera, strukutera, fatta beslut, något alls. Den är helt igen stängd. Jag får knappt ur mig hela meningar och nu när det var dags för middag så fick jag ringa upp Pizza Hut istället för att lägga en online order. Hemsidan var bara ett kludder.

Nummer två är att hela kroppen beter sig som att jag har konstant ångest, jag skakar och ja det känns som en konstant panik ångest attack ungefär. Det går att lindra genom att se till att mitt blodsocker är på en jämn nivå och att andas om det blir lite mycket.

Men jag mår annars bra. Förstår att det låter lite hemskt det jag beskrivit men jag känner ingen ångest, jag är inte ledsen, jag mår inte dåligt. Jag är mitt normala glada jag, bara lite trög, haha.
Det är nog svårt att orka igenom det här biverkningarna med jobb och/eller skola så det känns skönt att jag är sjukskriven just nu så jag bara kan sitta hemma och dumstirra tills det går över, för det gör det!

Det känns spännande nu! Det är nu det börjar på riktigt, kroppen ställer om sig och ska samarbeta med hjälpen den får.

Idag är min tredje dag med medicin. Jag vet inte riktigt om det är någon skillnad eller inte men hela eftermiddagen har jag suttit klistrad framför FallOut3 utan att göra noteringar och 11 andra saker samtidigt. I vanliga fall när jag spelar spel så har jag alltid en anteckningsbok, det är alldeles för mycket för mig att bolla "gör det här questet" och "använt level upp points för det här" samtidigt. Men jag tar ännu inte ut någon seger i förskott, jag ökade dosen med en halv tablett för att jag är lite otålig.

Biverkningar? Jag känner inga direkta biverkningar av tabletten. Jag har läst igenom bipacksedeln och det verkar som de flesta biverkningar också är väldigt lika ADD symtom så jag har säkert några men lägger inte märke till dom. Jag känner bara av när kroppen tar upp medicinen, lite hjärtklappnig och bröst spänningar i kanske 20 min.

Britt var lite nyfiken på hur det är med ADD/ADHD i Japan. Det finns här, alltså det uppmärksammas av läkare och skolor. Tvivlar på att arbetsplatser är lika accepterande dock. Japaner är bara inte så duktiga på att ta tag i sånna här saker och jag tror att det flesta med ADD/ADHD arbetar med jobb långt under sin riktiga kompetens och nöjer sig med det istället för att se sig om vilket stöd och hjälp dom kan få.
Det som man också bör veta om man vill bosätta sig i Japan längre än 1 månad och har diagnosen ADD/ADHD är att medicin i stort sett inte skrivs ut till patienter som är äldre än 20 år. Det är inte lätt.



Nu ska jag gå tillbaka till Tim som är ledsen. Jag trodde först att jag lyckats smälla av honom foten med en granat men jag tror nu att han alltid sett ut såhär. Dock har han ingen arm, hah!

Jag fick tid direkt hos tandläkarn och allt är okej! Det var en ordentlig inflammation som jag trodde i hela käken och upp i örat har jag ont. Jag har fått antibiotika för tre dagar plus lite anti-inflammatoriska värktabletter. Min tandläkare är underbar! Han fixar allt, cool är han också, hah. Men det känns att jag är lite dålig, blir nog bättre imorgon. Känns mig som ett mini apotek med alla piller.



På vägen hem hittade jag en ny drugstore närmare oss som säljer min Dear-Natura och det var bara bäst. Suppliments som jag tar varje dag är DHA (Omega-3), zink och järn! Det är min hemmagjorda ADD medicin som jag blandat ihop och det har en svag effekt (vilket varit guld). Är det några av er bloggläsare som tar suppliments? Omega-3, multivitamin osv :D ?

Men de fantastiska nyheterna är att jag från och med igår har medicin mot min ADD.
Idag är min andra dag med medicinen.
Jag försöker faktiskt fortfarande bara smällta att det är på riktigt för om jag ska vara 100% ärlig så var jag på bristningsgränsen. Nu är det bara att hålla tummarna om att medicinen fungerar!

Jag har haft en hel hektisk dag, den har varit helt onådig. Började med att jag i vanlig ordning var uppe vid 7 och åt frukost med Yuji sen pysslade lite hemma innan jag begav mig till sjukhuset vid halv 10 tiden. Jag var framme vid Toranomon hospital vid tjugo över 10 och fick komma in till min läkare vid strax efter två. Det går verkligen influensa runt om när det är så mycket patienter på sjukhusen. Japan är duktiga på att vara snabba även på sjukhus.

Jag spelade in lite video på min telefon, så gott jag kunde i smyg, den kommer imorgon för dom som vill se hur ett japansk sjukhus ser ut!

Efter det hade jag strul med mobilen som inte vill ansluta sig till internet, vilken stress. Slutade med att jag stod och svår och spottade på Docomo personalen, lugnade mig, fick tag på Matilda och sen överöste personalen med mitt dåliga samvete för att jag bara gapat på dom.

Bästa Matilda hade med dip, mandelmassa och Pärlsocker till mig från sin snabba Sverige runda!
Hon är bäst!



Yuji kom sen hem tidigt för att åka med mig till Doktor nummer två (va kocko man känner sig) som lite halv skrämmer livet ur mig så jag ville helt enkelt inte åka själv. Innan åt vi middag på en mysig liten italiensk restaurang och lyckades slänga i oss nya McFlurry Chocolate Cake so smakade yuck. Det gick bra hos doktor två och det är bara goda nyheter där!

Mycket sjukhus på en dag, ingen fara jag mår bra, kommer skriva imorgon ett separat inlägg om allt som ändrats i min ADD värld så att det blir lite struktur på inläggen. Det här är tyvärr det enda inlägget för idag tack vare att mobilen banga ur och att sista läkartiden var kvart i 10 på kvällen, pust! Hoppas ni förlåter mig för det!

Tack alla så mycket för alla roliga, fina, intressanta osv kommentarer hela tiden. Det kommer att bli mer svarande av dom, jag lär känna så otroligt mycket najsa nya människor och det är otroligt roligt att ni tar er tid !

Jag har en rätt dålig dag idag ADD mässigt, jag gick och la mig alldeles för sent och då blir det oftast så.
Det positiva är att jag har min mobil som alltid har koll på mig även dagar som denna när jag sitter i

ett grått moln och knappt kommer ihåg att äta.

En dålig dag för mig är att jag inte kan göra något, jag kommer liksom aldrig igång.
Min mobil ringer och blinkar och viftar för allt viktigt som jag måste göra och det är
max 3 saker per dag, det är det systemet som Yuji kör med mig och det fungerar rätt bra.
Idag ska jag betala pensionen, det är allt, har inte riktigt kommit dit än men det ska nog gå.

5 värsta sakerna med min ADD:

1. Jag kan fokusera på något i typ 3 minuter sen är det tråkigt.
2. Jag kan aldrig avsluta något, exempel: min blogg har lite småplock kvar som skulle ta 30 min.
3. Jag kan inte sova naturligt utan måste alltid ha mediciner annars är jag igång hela natten!
4. Jag gör alltid sjuttioelva saker samtidigt och inget blir klart.

5. Noll tidsuppfattning! Kan inte räkna ut tid, estimera tid, komma tid, känna av tid, inget med tid.

Jag upptäckte precis att jag räknat helt fel däremed sagt helt fel till läkaren och mina
mood stabalizers tog slut igår så jag måste till apoteket imorgon.

Hur stor är chansen att det kommer hända? Ungefär noll.

Nu låter mood stabalizers som om jag är värsta hysteri tanten som måste stabiliseras här hemma

men så hemskt är det inte, utan som ett litet extra gottigott gott i gottepåsen som är ADD så
behöver jag lite hjälp med att hålla humöret i schack, det som händer annars är att eftersom jag
inte riktigt får några belönings signaler från hjärnan (som man bl a får vid motivation) så blir
jag lätt lite nedstämd och rastlös, tycker att det mesta är väldigt tråkigt och tappar ambition.
Det är inte kul att må så.
Det är en jätteliten dos jag får på 200mg, vanligast medicineringsdosen ligger på 1200mg.

Förutom mood stabalizers (som inte är anti depressiva) tar jag även 7st omega-3 (DHA som det
heter annars) om dagen och även 10mg (snälla) sömntabletter för att kunna sova.

Det är faktiskt en helt underbar mix som min fantastiska läkare fixat ihop åt mig undertiden

Japan lagligt inte kan ge mig några ADD mediciner alls.



Jag har fått några kommentarer men även mail om min ADD och tänkte lägga lite mer tid
på att skriva om den ibland, det känns som en viktig del i mitt erkännande och accepterande också
precis som det säkert finns andra som lider själva eller bara är nyfikna.

Jag har slängt i en maskin tvätt och sitter i sängen och värmer mig såhär på morgonkvisten.
Idag är det äntligen sol så jag tänker tvätta som en galning på förmiddagen.



Jag har även ett helt kilo röda bönor pasta hemma så jag tänker laga lite japanskt godis.
Igår kom min recept bok som Yuji beställt åt mig på amazon så nu ska jag bara välja vad.






Annars har jag skrattat gott halva morgonen åt Yujis ADD bok som han har för att förstå sin
pucko fru lite bättre, i boken är vi en katt och vi är helt oproduktiva och halvt värdelösa.
Men katten är söt i alla fall.