Mina alldeles egna kanji


När vi åt nyårsmiddag på nyårsdagen hade Yujis mamma och pappa lagt ut pinnar
på allas platser med namnet skrivna på i svart penna på omslaget.
Jag är ju inte Japan så jag har inga kanji för mitt namn så dom hade suttit och tänkt
ut vilka kanji som skulle användas för mitt namn, för det tyckte dom jag skulle ha.

Jag har tänkt att be dom sätta ihop kanji till våra barn då både Yuji och hans bror Hikari
har otroligt fina namn men också kanji enligt mig.
Yujis kanji kombination är t ex väldigt ovanlig och finns inte i japanska T9 medan
namnet Hikari är så otroligt häftigt på en kille med kanjin för ljus.

Så att dom tänkte ut och valde kanjin till MIG gjorde mig så otroligt glad.
Jag kommer aldrig lagligt att kunna registrera dessa kanji för mitt namn
men o-officiellt inom familjen kan vi använda dom från och med nu.
Det var dessutom väldigt vackra kanjis!

Kanjina är: 
美 = betyder vacker från Utskushii och läses "Mi".
未 =betyder framtid och läses också "Mi".






Att få medicin i Japan : D

Jag var ju hos doktorn på supersjukhuset igår och fick till en början sömntabletter
som ska knocka mig till sömns förhoppningsvis så dom har jag hämtat ut idag.
Jag minns fortfarande första gången jag fick medicin i Japan, det var det skummaste
jag varit med om tyckte jag då kommer jag ihåg.

Inte nog med att man inte får sina tabletter i en ordentlig ask, utan i perfekt antal, inte
ett piller mer eller mindre i en påse med gummisnoddar linade runt, man får också
en noggrann beskrivning om hur man ska ta medicinen med bild på varje tablett så man inte
mistar dom, dessutom får man (om man vill) en kusurihon (techou som dom egentligen heter
när det inte är jag som pratar, hihi) där dom klistrar in information om mediciner man tar
så man enkelt kan visa det för sin läkare när man blir sjuk.

Rusligt smidigt, speciellt när man är i ett land där det fortfarande efter två år kommer
upp mediciner man inte hört talas om förut (såklart).

 

 


Lite japanska!



Jag fick frågan från Niklas för någon dag sedan om hur man säger hej och hejdå
till någon som är ens vän när man t ex stöter ihop eller träffas och vill, ja, hälsa.

Att säga "konnichiwa" är inge konstigt alls (om det är dag, ohayou på morgonen och
sen konbanwa om man möts på kvällen) men "konnichiwa" kommer man undan med
24/7 faktiskt oavsett vad klockan är trots att det finns "regler" för det.
Men sen ibland kan det gå baklänges, t ex på min skola där vi alltid säger "ohayou"
oavsett om man kommer in vid halv 2 på eftermiddagen.

Man kan också säga "otsukaresama" eller bara "otsukare" när du träffar någon som
du vet t ex precis kommer från skolan eller jobbet.
Det har ingen korrekt översättning men betyder i stort sett "tack för det hårda arbetet du
gjort idag" något sådant och är väldigt vanligt att man säger.
Det sägs alltid i skolan eller på kontoret när man går hem.

Annars är animens "Ja ne" och "Mata ne" precis vad man säger när man säger hejdå.
Sayonara är väldigt dramatiskt att säga till någon efter att man träffats, låter som att
man planerar att gå hem och dö och det här var sista mötet.

Men för att vara helt på den säkra sidan så "konnichiwa" för "hej" och "ja ne" för "hejdå"!


Andra saker att komma ihåg:

Oavsett vad alla låtar, drama och animer säger så är det inte vanligt att japaner säger
"aishiteru" (愛してる) till varandra, det tillhör inte kulturen och är på tok för genant att säga.
För att uttrycka att man tycker om eller älskar säger man "suki" (好き) eller "daisuki"(大好き).

Man kan inte börja ett blogginlägg eller email eller något som inte är ett telefonsamtal med "Moshi Moshi"!
"Moshimosh" är inte ett gulligt ord för "hej" utan härstammar naturligtvis från ett kanji ord som
är helt och hållet 100% relaterat till telefon och kan inte användas för annat.

"Kawaii" (かわいい / 可愛い) uttalas med långt i på slutet (eftersom det är två) och betyder söt : ).

 

 


Heldag i Akihabara


Vi har varit i Akiba idag och förkollat lite julklappar.
Jag sa tidigare åt Yuji att när december kommer så ska han ha färdig en lista, en önskelista
med minst tio saker på som han vill ha som han ska ge till mig.
För någon som aldrig skrivit önskelista eller ens firat jul så var det tydligen en riktig klurig en.
Men han lyckades med 5 saker och de andra 10 kan jag nog hitta på åt honom.
Vi kikade också lite på sånt vi ska köpa från oss till oss.


Efter det blev det middag på Watami-chi i Shimbashi som är den bästa Watamin enligt mig.
Watami gänget är något som i Japan heter Izakya och är som en restaurang med billig mat som
du köper i plock (lite tapas stil fast absolut inte alls..) och bra alkohol för billiga priser.

Izakaya brukar ha två olika bordstyper (ofta i samma restaurang) vanlig western style med
Stol och bord men också japansk stil med ett hål i marken under bordet och sittdynor, så man på
ett sett sitter på golvet när man äter fast ändå inte.

Det finns även Izakaya med teman som the Lock Up (fängelse) och Arabian Rock (rena rama Aladdin).
Förutom Watami-chi så föredrar jag hardcore Izakayas där man nästan sitter ute i rännstenen och
dörren mer är en filt som dom hängt upp än en riktig dörr.
Det är riktig Nippon Spirit det!



Jag hade helt missuppfattat vädret, jag trodde att idag skulle bli uppehåll med kanske t om lite sol
men ack så fel jag hade, som jag upptäckte när tvätten låg helt dyngsur i tvättmaskinen redo att hängas.
Så nu har vi badrummet helt fullt med nytvättad tvätt som i det här "VINTER" klimatet kommer ta
runt 2 dagar att torka inomhus och med det kommer att lukta mögel..

Jag försöker att inte tänka på det och andas lugnt istället medan jag påminner mig själv om hur jag
älskar det här landet, jag älskar det här landet, jag älskar det här landet, jag älskar det här landet...






Dörrarna stängs.

Tänk på att det finns ingenting PINSAMMARE än att andra ser dig fastna
mellan tunnelbanedörrar som stängs.

 

 

 


PINK LATTE KÄRLEK

Idag var jag och Maria iväg för lite shopping i ett av alla de shoppingcenter man inte haft tid
att utforska (eller ens haft en chans att höra talas om).



En av mina nya favorit affärer är utan tvekan PINK LATTE (den som i Harajuku har ett
flygplan genom halva affären) jag älskar den verkligen!
Kläderna dom säljer är jag lite för gammal för men allt annat småplock som pennor,
bentou, kalendrar, smink, godis osv är jag definitivt i rätt ålder för!




Jag äääälskar ekiins.



Japan är mycket för uniformer.
Det är alltid en del av ett jobb att ha någonslags uniform på sig.
Vissa mer diskreta än andra.
Som tjej tycker jag självklart om uniformer och mina absoluta
favorit uniformisar är av någon anledning Ekiin
Jag tycker dom är asballa där dom står framme vid spåren
och ser till att alla vi galningar, som hellre kläms sardinburk-style
än väntar de 20 sekunder det är till nästa tåg, överlever

Dom pratar också i mikrofonerna.
Det är svårt att inte tycka dom är balla.. det är jag och alla 5 åringar.



Så vad är en "ekiin"
Det är inte riiiktigt som rykterna säger, deras jobb är inte att "pusha" folk
in i tågen, så galet är det inte här borta (men nästan).
Deras jobb är att se till att tågen kan hålla tidtabellerna och att hålla
oss på säkert avstånd, bakom den gula linjen, från tågen.
Japaner är vääldigt duktiga på den gula linjen och det är riktigt ballt att se full
spräckade perronger men framför den gula linjen står endast Ekiin som skickar
signaler mellan varandra som tecken för att det är helt fritt från folk.

Anledning till att man kan se dom trycka på folk är helt och hållet för att
folk pressar sig in i tågen så att dörrarna inte går igen.. man kan ju inte ha
en portfölj utstickandes mellan dörrarna när tåget åker.
Bitar av kavajer går dock bra, det ser man dagligen, hihi.


Visste ni att tågtrafiken i Japan är så tät att
tågen måste avgå på sekunden?



Se upp för dörrarna, dörrarna stängs;
Doa ga shimarimasu, gochui kudasai.
lit. Dörrarna stängs, vänligen pass på.

Tåg på ingång, vänligen stå bakom den gula linjen.
Densha ga mairimasu. Abunai desu kara; kiroisen made osagari kudasai.
lit. Tåg på ingång. Eftersom det är farligt, rada upp fram till den gula linjen.




Sista bilden från Ekiin to Watashi
"Fansite" till Ekiins.



JR försöker minska självmord med blått ljus.



I framtiden hoppas (och lutar?) vi att det kommer se ut så här, det kommer
kosta JR skjortan att sätta upp grindar på varje station tillhörande Yamanote line
men det behövs för att rädda alla de liv som går
förlorade när folk hoppar framför tåget.

Just nu har JR gjort ännu ett försök - villiga att testa allt som dom är - att stoppa
självmordshopparna genom att installera blått ljus vid början på den sidan av
platformen som tågen kommer ifrån, alltså där dom åker fortast.

Det blåa ljuset ska enligt vissa experter ha en lugn och harmonisk inverkan på
oss då vi associerar ljuset med havet och den blåa himlen.
Självklart håller experter och JR med att den bästa och egentligen ända ordentliga
åtgärden är dock att installera det här grindarna som finns på många stop på
tunnelbanelinjerna.

Jag har gått av i bakre delen av tåget för att kolla in lamporna och dom hänger
faktiskt där och lyser ett behagligt blått sken.
Vet inte om jag kan säga att jag kände mig lugnare och mer harmonisk men
jag hade också väldigt ont i huvudet och var hungrig, det är nog bara
alvdeon som biter på det!




Ninjahus i Japan



Jag tyckte det har var ballt.
Paminner mig om labyritn restaurangen som oppnat i Kyoto
som jag sa garna vill ga till.



ICHIHASHI FAST. Nu kan du vila i frid Lindsay.


Jag visste det.
Jag hade det på känn när jag såg på nyheterna att man hade fått upp spåren
på Ichihashi Tatsuya runt om i Japan och dessutom fått en bild på honom.

Nu har polisen i Japan meddelat att dom har honom.
Äntligen.
Efter 2.5 år är han äntligen fast.

Engelska nyheterna är lite fel, han satt och väntade på färjan i Osaka
med hat/keps, glasögon och mask för ansiktet.
Han blev ändå på något sett igenkänd av en förbi passerande som larmade polisen.

Det här fallet ligger mig speciellt om hjärtat, inte bara för att offret var
en 22 årig tjej från England som kommit till Japan för att leva sin dröm
utan också för att det var det första jag såg när jag precis landat i Japan
min första kväll i min värdfamiljs hus..



Lindsay nu får du din rättvisa.
Nu kan du vila i frid.

Nu ska jag slå på stora datorn och se på nyheterna.








Japan har mörka sidor också

Japan är inte bara guld och gröna skogar, en dans på rosor, manga och anime i överflöd.
Det får man inte glömma bort om man är seriös med att vara i Japan.
Vi kommer ALDRIG att bli japaner.
Vi kommer ALLTID att vara utlänningar.



Obs:
Det här betyder inte att det på något sätt är farligt att gå ute osv
som utlänning, man blir knappast på hoppad eller liknande.
Dock tar sig det i uttryck på annat vis.







Halloween i Shibuya

Halloween i Shibuya var drag!
Mest var det utlänningar som var utklädda men bl a träffa jag Ronald McDonald!



Det var så mycket folk på Donki Hote vilket är en av de största baserna
för kostymer och tillbehör när det är Halloween, dom har hur mycket som
helst för helt okej pengar.



Odjuret pratade mobiltelefon



Och det var fullt med folk överallt!
Så synd att jag inte alls var i skick.. hade velat vara i farten med kostym och allt.



MEn jag fick i alla fall Coca Cola light med fibrer






Sleepless Beauty


Alla som har sett animen Gravitation har nog, at some point, haft den lugna
versionen av "Sleepless Beauty" fast i skallen.
Jag har naturligtvis också haft det och nu av någon konstig anledning, utan att
jag sett Gravitation på ett tag så ploppa den tillbaka och den vägrar ploppa ur!






Tokyo Graffitti!



Eftersom jag är sjuk så köpte jag med mig min absoluta favorit tidning Tokyo Graffitti med mig hem
Jag tycker den är super rolig, den handlar helt enkelt om alla som bor i Tokyo, både japaner och utlänningar.
Dom brukar ha uppslag där dom fotat människor i olika delar som Shibuya, Harajuku, Akihabra etc
Dom har också börjat med lägenhetsspecial när dom visar hur folk bor, vad dom betalar i hyra etc.. det är askul!

I det här numret hade dom en special om ansikten som man är född med och bl a hade dom familjeträd
som jag tyckte var riktigt roliga:



De hade även ett träd med en halv familj, pappan var alltså Western.
Dom brukar även ha annat kul som att 10 personer får beskriva en dag ur deras liv,
eller visa allt dom har i väskan, eller vad dom har för bakgrund på mobiltelefonen.
Tokyo Graffitti helt enkelt!



Jag gillar dom här!
15 år senare, "samma" kort!



Nu ger jag med mig och går och lägger mig igen.
Trots att jag sovit 5 timmar på eftermiddagen är jag helt slut.
Febern hänger i sig men jag är ändå på topp!
Tack för alla krya på hälsningar!


Min dag i video - en vanlig dag i Tokyo.


En helt vanlig dag i Tokyo, det finns sånna dagar också
Filmat genom mina ögon, det jag såg
Efter skolan som slutade vid 6 åkte jag till Shimbashi och mötte
Yuji och tillsammans gick vi till Ginza där till Tiffany's för att ordna ringar.

När vi kom hem hade jag fått paket av pappa och Erika!
Tack så supermycket ska ni ha!
Jag kommer slå en pling imorgon!
Jag håller på att kollapsa av trötthet nu, godnatt!


Intervju med Maria på Watami Izakaya i Shibuya!

Motto asobitai - jag vill leka mera


Intervju direkt från Za Watami Izakaya i Shibuya med Maria!
Nu när hon snart varit här ett år vad tycker hon egentligen om drömlandet?

Det var riktigt drag på Watami ikväll och jag har inga större problem att
höra vad vi säger, hoppas att ni inte har det heller, ber om ursäkt för allt
liv som är i bakgrunden, högljudda japaner, hihi! Warai - Skratt - chattspråk: asg

Karamel tuggummi, Meiji - helt fantastiskt.

What!?




Det har kommit nytt tuggummi från Meiji, ett med jordgubbe och grejjjer
och sen ett med karamel som jag grabbade tag i idag i morgon rushen.

Det var det mest fantastiska jag någonsin tuggat på
Det smakade ren karamel, med en karamelstav i mitten som bidrog
med karamelig smak istället för att smula sönder tuggummit
Jag tuggade upp hela paketet inom loppet av en timme, kunde inte
låta bli och mata in en ny i munnen tills jag fick ont i käken

Helt otroligt, imorgon kommer jag prova jordgubb!



Helt sjukt gott.

Till det här passar bara en av de populäraste svenska låtarna i Japan.
Den enda låten med svensk text man kan sjunga i karaoke:


Kärlek till 7eleven



Idag kröp jag ur sängen med Yuji i mobilen och ner till
7eleven för att köpa lite frukost/lunch till miiig

I Sverige för mig är 7eleven och andra liknande, Pressbyrån tex,
affärer som alltid finns överallt, vilket är bra, men då också
tar betalt efter det, en flaska cola kostar ju nästan 20 kr!

Men i Japan är det lite annorlunda, på japanska heter dom kombini
och är det bästa som någonsin uppfunnits
Man kan handla lunch, mjölk, betala räkningar, kopiera skolarbeten, ta ut
pengar (även med utländska kort), köpa filmer, fylla på itunes kort och
vanliga telefonkort, gå på toaletten, slänga petflaskor, köpa alkohol,
köpa frimärken och posta paket.. och mycket mer



Det bästa är att det kostar inte så mycket mer än om man
skulle gå och handla i en vanlig mataffär, det enda jag tycker
är betydligt dyrare är 2 liters cola som kostar 100 yen mer (ca 8kr).

För mig är DET en convenience store!

Att bosätta sig i Japan..

Ee, nanka - eeh alltså..

En av anledningarna till att jag har min blogg
är, förutom att träffa likasinnade, att uppmuntra
andra till att också göra vad dom vill, ta steget för jag anser
att det är bättre att åka, testa och att det går åt pipan än att
sitta i alla år efter när det inte är lika lätt att bara åka längre
och ångrar att man inte ens försökte.



Men det är inte helt lätt heller det om någon vet ju jag så jag
tänkte helt enkelt berätta lite kort om hur jag löste det så att
jag faktiskt kunde bosätta mig här...

Saken med Japan är att det ligger utanför EU därför
behöver man visum för att få stanna i landet.
När man åker till Japan på semester för man automatiskt
ett turist visum som gäller i 3 månader.

Man måste direkt tänka på vad ens mål i Japan är,
vill jag stanna, bo och arbeta, ja då måste jag kunna språket.

Så det gjorde jag, jag gick ca 1 år och 9 månader i språkskola
på ett Pre-college visum som man kan få max i 2 år (totalt).
Efter det kan du inte få något mer pre-college visum.

Som svensk att få ett arbetsvisum är jättesvårt, du kan
inte med ett svensk medborgarskap undervisa engelska
i Japan, det går inte, man kan få anställning på privatskolor men
immigrationsverket kommer aldrig att godkänna arbetsvisum.
Det är lättast som svensk att jobba för ett svenskföretag som sen
skickar en till Japan för att arbeta (t ex IKEA) men dom chanserna är små.

För att få arbetsvisum måste du kunna bidra med något en
japansk medborgare inte kan, t ex svensk nanny för en familj.
För att undervisa engelska i Japan måste du ha ett pass från ett
engelsktalande land som USA, Australien, England eller New Zealand.

Jag bestämde mig för att vidareutbilda mig i en japansk skola
för att då sen kunna söka vanliga japanska jobb på japanskt vis
och på så sett få ett arbetsvisum efter skolan.

Universitet/Senmongakkou ger en ett Studentvisum på sammanlagda
år som utbildningen är på, det ges ut årsvis så varje år måste man
förnya det med andra ord bevisa att man fortfarande studerar.

På så sätt kan man söka jobb på samma villkor som japaner förutsatt att
jag har en examen i antingen JLPT2 eller 1 som är business japanese

Som ni ser är det lite klurigt men endast för språkstudier behöver ni
inte tänka på allt det här, plugga ett år i Japan är inte speciellt svårt alls
speciellt inte nu när Japan blivit så populärt i Sverige och många resebyråer
erbjuder studier här, dom fixar allt pappersarbete plus att CSN är helt med
för dom som behöver/vill ha studiestöd.

Häktad för att ha kidnappat sina egna barn.

I hopp om lagändring i Japan när det gäller vårdnaden om
barn hoppas jag att press från USA och oss supporters gör
så att Japan bestämmer sig för att släppa den amerikanska
man som just nu sitter häktad för att ha "kidnappat" sina egna
barn efter att hans ex-fru gjort precis samma sak i USA och fört dem ur
landet till Japan.

Det måste bli en ändring.

I Japan är det nämligen så att vid skiljsmässa tar oftast en part
fullständigt och livslångt avstånd ifrån barnen.
Men det fungerar inte riktigt för de västerlänningar som har barn
med en japan, vem vill aldrig mer se sina älskade barn?


Klicka för att komma till Children's Rights Council.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0