「君のスタイル」Kimi no Style << Din Stil >>

Antligen igar kunde vi ga och se nya Shinzanmono filmen! Det finns inget som slar drama serien men den holl definitivt mattet! Hiroshi Abe ar sa cool ; ;

Losgodis pa biograferna ar liiiite annorlunda har.

Vet inte ens om jag vill kalla det godis..

Lilla Sacchans buss på väg till yochien i morse!

Jag har haft sånna sjuka drömmar på sistone, inatt drömde jag att min chef ville ge mig ett pris och jag fick välja mellan två hästar och en bil. Om det ändå vore så väl!

Det har snöat en gång förra veckan och sen i förrgår här i Tokyo. Jag är naturligtvis upp över öronen förbannad, jag flyttade inte till andra sidan jorden för att snön skulle förfölja mig men som tur är är Tokyo alldeles för varmt för snö så det smällter bort rätt fort. Men det är så kyligt i luften. Bevis nummer två att snö inte har något att göra här i Tokyo är dunder åskan som brakade lös.

Yuji ska ut ikväll igen, tredje kvällen på raken, med jobbet det är så efter nyår och alla nyårs fester ska hållas där man bugar mot varandra och tackar för förra året och håller på. Jag har bestämt att jag ska få pizza till middag.

Och Dominos hemsida är så himla gullig! Nu har den en liten tidslinje över vart ens pizza är, nu är pizzan i ugnen medan jag skriver detta men när jag tog print screenen så höll dom på och gjorde pizzan :D

Och nu när jag avslutar inlägget så ser jag att pizzan är på väg att levereras!

Så himla gulligt, haha. Hoppas att den kommer snart för jag är hungrig!

På förmiddagen idag hade vi ett kortare skalv som för att påminna oss om att det idag är 17 år sedan den fruktansvärda jordbävningen i Kobe.

Yuji är ju från Kyoto som ligger inte allt för långt ifrån Kobe och han minns det så väl och det är faktiskt tack vare den dagen som Yuji än idag har lite jordbävningsskräck.

The Great Hanshin- Awaji quake, 17 Januari 1995.

Jag avskyr att försöka laga mat när man inte är sugen på något men idag hade jag sånt sug efter att äta korv och makaroner så som jag gjorde när jag var liten. Alltså med ketchup och salladen blandad. Det blev väldigt nostalgiskt :)

Det är slutspurten nu i skolan och jag har suttit med läxarbete under hela förmiddagen, jag kan inte fatta att om bara någon månad så är jag helt klar med skolan! Äntligen! Jag är så LESS på att gå i skolan!

Jag kan inte förstå att min absoluta lilla favorit tjej Sacchan nu har börjat Yochien! Yochien är förskolan här i Japan, dom små barnen har uniform och åker skolbuss då det anses säkrast. Hon är så duktig och tycker det är så roligt!

Man blir så stolt att man spricker!

Sacchan är min bästis (;D) dotter som också bor här i Japan fast en bit ifrån mig.

Världens bästa tjej!

Det är som att jag faller från jordens yta så fort jag är hemma.

Livet drar igång med buller och båg så fort man är hemma igen, speciellt när man varit borta en hel vecka som vi var. Jag drog igång livet med ett 8 timmars jobb pass bara 2 timmar efter att vi kommit hem från Kyoto och jag fått en timmas sömn. Det är tur att man är ung och allt det där tjafset men om jag ska vara helt ärlig så tycker jag inte att jag är så speciellt ung längre.. nej sånna powerpass kommer jag göra mitt bästa åt att undvika. Jag orkar inte med sånt längre!

Osechi! Alla olika små mat... rätter är väl att ta i... matbitar nödvändiga för att få den tur man behöver för ett helt år! Bara att leta upp den biten (och helst en gammal Japan som har någon koll på de gamla skrönorna) för den delen av livet man skulle vilja ha en boost.

Osechi som bara vi i familjen åt på nyårsdagen (som är dagen man firar i Japan, man firar inte direkt nyårsafton på samma sätt).

Kinesisk Osechi, den är godast tycker jag ;D

Några bilder som jag inte lagt upp än, för att gottgöra veckan utan blogginlägg.. kanske.