Ett helt år sen helvetet bröt ut.
Vi har precis hållit en tyst minut för alla människor som föll offer för förra årets hemska naturkatastrof.
Veckan som följde var helt fruktansvärd. Jag minns det så tydligt hur jag och Yuji skulle vara på våran smekmånad men hur svårt det var att ta vara på den medan ens hem bara sköljdes bort på TV, TV som vi inte ens förstod.
Jag hoppas att idag inte orsakar för mycket smärta till dom som överlevt och nu kämpar på uppe i Tohoku. Hoppas att dagen kan gå förbi snabbt och smärtfritt så dom kan fortsätta att läka.
Jag kan dock inte låta bli och tänka på hur otroligt tacksam jag är för Japan. För allt Japan gör för mig. För att jag får var här. För att mitt barn kommer att få växa upp här. Det finns ingen plats på jorden som jag älskar så mycket som Japan. Ingen plats som jag känner mig så trygg och så hemma som jag gör här. Det gör så ont att tänka på all smärta som så många har fått gå igenom.
Vi tänker på er Tohoku.
Kommentarer
Postat av: Greta~ ^^
<3
Postat av: Emma
Alla mina tankar går åt Japan idag. <3
Postat av: Liiitza
<3
Trackback