「君のスタイル」Kimi no Style << Din Stil >>

Freeter, ie wo kau.

Det är drama dags igen här hemma och vi ser på "Freeter, ie wo kau" som precis sänts klart på TV här borta. Det är en väldigt intressant drama eftersom det ligger mycket sanning i storyn. Oftast är det så med japanska draman att man kan lära sig om Japan från dom. En "freeter" eller "furiitaa" som det heter är någon som har en universitetsutbildning men inte skaffar sig ett ordentligt jobb utan istället hackar sig fram på olika "deltids jobb". I Sverige är det inte så konstigt men i Japan har man ett speciellt ord för det och det är inte sådär jätte toppen. Mest för att ett företag i Japan ger så mycket trygghet genom livet. Oftast ansöker man om ett jobb och sen jobbar man där tills man går i pension, mycket sällan byter japaner jobb. Som tack, i utbyte så får man märkbar löneökning genom åren och företagen står för saker som sjukförsäkring och pension, även för ens man/fru om denne person är hemma (arbetar ens andra hälft så står dens företag för det istället). Motsatsen till "Freeter" heter "Salaryman" och är inte ett riktigt engelskt ord utan något japanerna hittat på, då går man i kostym varje dag!

Yuji vill också se den här draman dock, det är jättemysigt att se tillsammans men det blir mindre chanser så vi har bara hunnit till andra avsnittet. Men hittills så är det riktigt intressant. Jag är nyfiken på att se om huvudkaraktären faktiskt ska köpa ett hus eller om det mer handlar om metaforen att att försörja sig och en familj är att "köpa ett hus".



Jag tittar på kort dramat "Juunen Saki mo Kimi ni Koishite" som är på 6 avsnitt (istället för vanliga 10 - 12) och handlar om en man som åker tillbaka 10 år i tiden för att övertala sin fru att inte bli kär i honom. Den är riktigt heartbreaking och slutade med att jag typ ringde Yuji först gråtandes, sen skällandes, sen gråtandes, något i stil med "TÄNK om någon skulle komma från framtiden och säga åt mig att föra slut med dig BUÄHHÄÄ" med en touch av "Du skulle bara våga göra mig olycklig och förstöra våra första 10 år såhär så att allt det vi har bara kastas bort".

Stackars Yuji, han har det inte lätt.