「君のスタイル」Kimi no Style << Din Stil >>

Varning att det är en del kritik riktad mot Sverige i det här inlägget, kan man
inte ta det så läs inte, det här är som jag känner.

Nu har jag nästan sett klart på hela drama serien Double Kitchen.
Jag har verkligen inte orkat göra någonting alls.
Men jag har funderat en hel del, nu när jag är i Sverige så märker jag så mycket tydligare

skillnader mellan Sverige och Japan speciellt när det gått ett år sen jag var här sist.

Hur känner jag just nu när jag är i Sverige igen?
Den detaljen som jag verkligen känner av är att jag aldrig varit vuxen i Sverige, jag flyttade
som tonåring till Japan och blev vuxen där och det känner jag av när jag umgås med andra vuxna,
känner mig klumpig och märker att våra sociala mönster inte alls är samma.

Jag märker också att jag tycker att andra gör väldigt konstiga saker i hemmet, med
hemma sysslor, reaktioner som jag inte alls får hos andra vänner i Japan.
Det är lite intressant att upptäcka faktiskt.



Jag identifierar mig själv som fru i alla högsta grad.
I Japan är den något helt annat än i Sverige att vara fru, på något sett så känns det mer accepterat.
Jag känner att det är ett stort ansvar och att man är ansiktet för familjen, ungefär som kungen, haha.
Det är väldigt utmanande, roligt och även krävande och i Japan kan jag hitta en massa likasinnade
det blir en sån mysig samhörighet medan i Sverige får jag bara höra negativa och upp läxande kommentarer.
Det har lärt mig att jag inte riktigt ska prata om de riktiga kultur skillnaderna mellan Sverige och Japan

(som folk frågar mig om) utan hålla mig till saker som att i Japan äter man med pinnar för att
undvika dålig stämning och att Japan blir orättvist dömt.
Men jag skulle verkligen aldrig vilja vara fru i Sverige, så obetydligt.

Något jag verkligen ogillar med Sverige:
Det är en sån himla press hela tiden i Sverige att vi kvinnor borde så mycket bara för att vi får.
Lite som att vi fan borde se till att vara tacksamma nu när vi fått det så bra.
Vi är så pressade till att vi måste ha gjort allting istället för att få välja det vi vill som männen.

Jag känner ofta helt ärligt själv att t ex vidareutbildning och annat mer varit något tvång som
jag stressas till istället för något jag verkligen känt att jag vill av helt fri vilja.
Det känns inte riktigt som valfrihet för mig.

Det är inte alltid så lätt när man kan se det "bästa" utav två världar ; D



Har satt in lite bilder från Double Kitchen för att jag hade det :)
Andra bra familjedraman enligt mig är:

At home dad
När en pappa helt plötsligt måste bli hemma fru och märker att det är inte så lätt.

Otousan
En pappa ensam med sina döttrar.