De flesta av dom vi känner, känner vi inte
Nu när Michael Jackson gick bort så fick det mig igen (speciellt med alla arga bloggar)
att tänka på en historia som mamma berättade för mig för ett par år sedan.
Hon berättade att hon hade åkt till en grannfamilj för att hämta min lillebror som
varit där på kalas och i dörren vid alla barn så möter hon en man som hon känner.
Hon kommer inte riktigt ihåg vaifrån men hälsar och småpratar lite för hon visste
ju vem det var mer än väl - han var så bekant.
När hon sen kommit hem kom hon på vem killen var.
En av rollinnehavarna i en äldre såpopera
(minns inte vilken det var).
Mamma tyckte det var såå pinsamt att ha stått där och prata på med stackarn,
men samtidigt kände hon så starkt att de kände varandra trots att hon inte
kunde placera honom.
I svenska filmen "Känd från TV" så nämns just det här.
En människas hjärna är skapt så att vi ska kunna känna igen
och urskilja nog med människor som en "flock" skulle kunna
bestå av, dom som tillhör oss.
Nu förtiden dock är de flesta utav dessa "slots" i huvudet tagna
av kända människor som vi aldrig träffat men ser och hör röster
från ibland dagligen!
Då är det inte så konstigt att människor som kanske inte var så
stora fans eller liknande till en person blir berörda när denna
person går bort?
Tanken som slår mig är då de kända bloggarna.
Deras liv kan man dessutom läsa rätt grundligt om.
Åh detta diskuterade jag med en "varför bryr sig folk"- tjej. Speciellt med alla skvallerblaskor så vet vi ju hur mkt som helst om dessa kändisar och vi kan nästan betrakta dem en vän till oss.. Rätt intressant det med forskningen det visste jag faktiskt inte om.. :)
Svar på kommentar: visst är den läskig? Jag blev jättechockad jag också först =P Tack va gulligt att du finner min blogg intressant =)
Jag fattar typ ingenting x)
Hejsan~, ^-^
Vad kul att du också tyckte om usb:n ^-^
Jag tror att det är nöjligt att skicka saker till asien/japan från den hemsidan :)~
Tack så mycket, din blogg är också jätte söt!:D
Jo jag älskar Japan, så fort jag bli 'myndig' tänkte jag flytta till Japan, det är som en stor dröm för mig att kunna bo där en vacker dag.
Hur tycker du det är att bo i Japan?~ :)
sv: Okej jo, jag förstår, det är roligt och trevligt :D ~
så vad har du funnit som jobbigast mellan kulturs-skillnaderna? o: ~~
Och kämpa på ^-^= som du sa så är livet ingen dans på rosor men det är bara att kämpa vidare, jag "hejar" på dig! ^-^
I see. What's your first language then?
Since my mom's Swedish I learnt that right from the start as well so to say.
Sv: Det där med "slots" och det där ;)
Den där historien var mycket... lärorik? Men asså, man förstår ju att man tycker att man "Känner" en person som är känd, men igentligen har man ingen aning om vem det är.
Kram
