Pappadagar i rattans ar!



Just nu laser jag den har boken och bokstavligen talat ligger och asgarvar, ratt ut! Jag har last bocker som jag tyckt varit bra, gripande och spannande men aldrig har en bok fatt mig att skratta ratt ut. Jag antar att det ar killhumorn som slar mig ratt pa tarna men ocksa for att jag kanner att han har samma bittra, standigt ironiska humor som jag. Det ar som Annika Lantz.. Jag ar halvvags igenom boken och tokgillar den. Jag vet inte hurivda jag rekommenderar den, jag gor det starkt verkligen men inte till vem som helst. Den kan nog vara lite svarsmallt for alla bittra ensamstaende eller super mammor dar ute i varlden. Men om man kan ta saker med en klackspark, har lite humor och inte ar helt okapabel till att se sina egna kriser, brister och tankegangar i andra sa kan jag defivinivt rekommendera den. Speciellt till killar, man eller vad man nu ska saga.



Nar jag anda var i farten med att dels nammna henne men ocksa tipsa om bocker om barnledighet och livskriser (trots att jag ar for ung for att ha upplevt nagot av det) sa har jag ocksa lyssnat faktiskt, som ljudbok, pa Annika Lantz 9 och en halv manad. Det ar en superbra bok. Lantz kan ocksa fa mig att skratta, men eftersom jag alltid satt pa taget sa gick inte det riktigt. Om berattar med en massa ironi om hur det ar att vara hemma med en son som har kolik fast han inte har det. Har man hangt tillrackligt mycket pa Familjeliv.se sa tycker man boken ar helt sjukt rolig. Har man sjalv barn behover man inte ens kunna stava familjeliv.se. Det jag ocksa tycker om med den har boken som jag kande nadde fram till mig var att hon visade att man ar bara manniska och ibland racker det inte hela vagen fram fast man vill det. Hon erkanner utan problem att det var jattetufft nar Teo skrek oavbrutet och vagrade sova i flera manader. Hon orkade inte. Och inte ar hon en dalig mamma eller person for det. Och det var faktiskt, trots att jag inte gar igenom en krisperiod, kont att hora, speciellt fran en sa officiell person (som jag dessutom ser upp till).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0