Prov vs. 注意欠陥

Jag tankte att i ett forsok att speeda upp saker lite (eftersom jag fortfarande inte kan fokusera nog for att plugga!) sa kan vi prata lite om japanska. Jag slanger ibland in ett post har och dar om det men jag har aldrig riktigt berattat om spraket. Hur det fungerar och ar strukturerat. For mig ar japanska brilliant pa det sattet att det ar smidigt och effektivt men personligen tycker jag inte att det ar speciellt vackert pa ett poetiskt satt. Engelska ar fortfarande det basta och vackraste spraket att skriva pa.

Jag har valt en langre mening fran en lektion i veckan da vi skulle anvanda en viss grammatik, meningen ar lang och darfor bra tror jag for att demonstrera;

Housoku-jyou ishyoku no tame ni, ningen kuroon wo sureba, sono kuroon no koto ha ningen da.
法則上移植のために、人間クローンをすればそのクローンのことは人間だ。

Oversattning; Engligt lag vore en manniska klonad for transplantation ocksa en manniska.

"Housoku-jyou ishyoku no tame ni.."
Grammatiken vi ovade i ovningen var "Jyou" (上), kanjis betydelse ar ovanfor, pa men grammatikens betydelse blir "Enligt". I japanska tar allt andeleser, alltsa lagger man inte till ett ord med betydelsen engligt utan man lagger till en andelse pa ordet lag - Housoku (法則).

"Housoku-jyou ishyoku no tame ni.."
Ishyoku (移植) betyder transplantation, som i organ transplantation och jag skrev det forst i meningen pga att meningsfoljden fungerar sa. "No tame ni"  betyder "for" pa det sattet att det ar nagot man gor for nagon, i preparation for nagonting. Om det inte namns i borjan av meningen later meningen konstig och den som lyssnar kan missa poangen.

"..ningen kuroon wo sureba.."

Sen ar det dags att borja saga det du ville saga, i mitt fall om man skulle klona, da tar verbet "suru" (する) som betyder "gora" en annan andelse och blir "sureba" (すれば) vilket later som om man pratar om det rent generellt. Jag sager ju inte att vi gor det, ska gora det eller har gjort utan bara om man eller nar man gor det sa... Ningen (人間) betyder manniska, som i var art och Kuroon (クローン) ar ett laneord fran engelska, Clone, och skrivs med katakana. No (の) och wo (を) ar partiklar som lagger till kansla, no (の) ger agande form,  (を) hor ihop med verb meningar, att gora en klon. Wo (を) uttalas "o". Det ar inte kinesiska, hihi!

"..sono kuroon no koto ha ningen da."
Sono (その) fungerar som svenskans det/den och anvands for att syfta tillbaka pa det man pratar om. Det finns tre olika, kono (この), sono (その) och ano (あの). Nar man ska anvanda vilken beror pa vad man pratar om. Om jag pratar om en boll jag haller i sa anvander jag "kono" istallet for att upprepa ordet boll. Men pratar jag om en boll som den jag pratar med haller i sa sager jag "sono". Slutligen, pratar jag om en boll som vi bada ser men ingen ar i narheten av sa sager jag "ano". Det har var en spannande resa att lara sig, det var latt att forsta men sa skulle hjarnan koppla det ocksa.
Men ja! Som ni nu kanske insett sa ar det val ingen som star och haller i en klon medan jag predikar om hur denna klon ocksa far mannskliga rattigheter, nej. "Sono" i den har meningen anvands for att jag pratar om en sak som densom lyssnar/laser med storst sannorlikhet inte vet nagonting om. Om bade talar och lyssnare kanner till saken, som en person de kanner bada tva sa anvands "ano" som vanligt. Det har far man lara sig ratt langt in i japanska utbildningen, efter att ha latit som ett pucko i runt ett ar.

"..sono kuroon no koto ha ningen da."
"No koto" (のこと kanji for koto = 事) ar ett av mina favorit uttryck i japanska. Tycker det ar mysigt pa nagot satt. Koto betyder sak. Ratt och slatt, sak. men man anvander det inte som man skulle tro, som i "kan du ge mig den saken" utan da sager man istallet "mono" (もの / 物). Koto ar nagot man inte kan ta pa, men det ar anda en sak. I det har fallet skulle man kunna saga "Klonens existens".
For er som tittar pa anime och drama mycket, lyssna efter detta uttryck nar ni hor en karleksscen, nar en person eller flera pratar om kanslor. Till exempel "Jag tror pa dig!" "Anata no koto ni shinjiteru yo!" eller "Jag tycker om dig." "anata no koto (ga) suki yo." sa kommer ni hora det (men da efter namnet pa karaktaren). Forstar ni? Jag tycker det ar ett fint uttryck, som en understrykelse att det ar personen man menar, just det har, hela personen, hela saken.

Sist men inte minst, "..da" (だ。)
Jag avslutade min mening med "da" istallet for desu (です) vilket kanske far dom som pluggar lite japanska att vilja slita av sig haret. Jag vet att det hade fatt mig det for ett och ett halvt ar sedan. Jag vet inte om jag tycker att meningen kan avslutas med desu alls. Desu som betyder ar kan man saga, nagot som foljer de flesta meningar. Da i den har meningen ger intrycket att "sa ar det" och "that's my point!". I japanska anvander man mycket andelser, som i paragrafen ovan, nar jag skrev om att tro pa nagon och tycka om nagon och dessa fraser slutade bada med "yo". Yo (よ) har absolut ingen betydelse och ar bara en andelse som kanske.. ja mjukar upp lite gor den, gor det lite vanligare och inte sa rakt pa sak. Att bara saga "Jag gillar dig!" (あなたのことがすき!) ar valdigt hart och rakt. Japanser tycker om mjuk och runt.

Visst later det krangligt och jobbigt? Det ar det. Om man inte tar allt fran borjan. Ruta ett. Men nu tycker jag ni mest ska tycka det ar jobbigt sa jag kan fa lite medlidande, hehe ; ). Det ar absolut inte svart eller omojligt att lara sig japanska. Men ibland kan det ta emot lite. Men man lar sig kanslan for spraket ratt snabbt. Innan man har gjort det dock sa ar det nol logik. Spraket ar helt .. noll logik. Nasta gang tror jag jag ska skramma er annu mer med en vanlig mening, mellan tva vanner, med kuddar och mjuknelser och inte rakt pa sak mummel!

Kommentarer
Postat av: Micke

Klockrent =)

2009-03-17 @ 11:37:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0