Vattenkris och fortfarande tomma hyllor.

Några fler mobil bilder från våran mataffär, den är på två våningar och rätt stor.





(Jag har skrivit per hushåll men per person ungefär)



Som man ser i bakgrunden så är det inte helt slutsålt, det där bakom är lotion och handcreme. Inte direkt mat men..



Just nu är det mest dåligt samvete så fort man tänder en lampa eller kör en tvättmaskin. Det blir att värma upp kroppen med varmt badvatten för att undvika ACn och sen ha i vattnet i tvättmaskinen för tvättning. Jag har försökt att kolla upp schemat för blackouts men det verkar inte vara så mycket.. rutin bakom dom alls nu.

Imorgon ska jag skicka iväg lite paket till Sophie och svärmor, plocka upp tandpetare från golvet och sen måste jag till frisören för klippning och färgning.


Hemma i Tokyo

Nu är vi äntligen hemma igen. Efter 12 timmar på sista flyget och 3 timmars tåg så är vi hemma i lägenheten som klarat sig förvånansvärt bra. Det är lite saker som rasat men inget som inte bara är att städa upp igen. Det var verkligen ren intuition jag kände timmarna innan vi åkte den 11:e och sa åt Yuji att vi borde plocka undan saker.



Jag gick en sväng förbi jobbet först för att stämma av schemat eftersom vi är två dagar försenade, efter det gick vi till en Izakaya och vräkte i oss mat, sist blev det en tur till mataffären och hoppas på att det fanns juice kvar. Hyllorna var tomma på vatten, juice, mjölk, ägg, tofu, bröd, kopp nudlar, pappersservetter och toalett papper. Mest sånna saker. Som tur va ahde vi köpt toalett papper och servetter precis innan vi åkte tack vare min mega förkylning. En liter mjölk fick vi köpa också men, bara en per hushåll.
Vi hade också frysen full med kött, plus spinat och broccoli så det är lugna kulan!



Vårat matförråd från Sicilien, precis 23.5 kg i båda väskorna! Mest pasta och olivolja dock, haha!


Gambare Nihon!

Det har blivit mycket battre de senaste dagarna men vi maste alla fortsatta att hjalpa till att sluta med hysterin som media har orsakat. Det ar ingen fara. Japan arbetar dag och natt med att stanga ner Fukushima Daiichi vars reaktorer svarar valdigt bra pa de atgarder som har tagits. Sluta med hysterin, alla maste lugna ner sig for Japans skull. Om inte for Japans skull sa for alla oss manniskor i Japan.

Den storsta oron i Japan ar efterskalven som fortfarande harjar. Den storsta paverkan ar att sa pass mycket strom gar forlorat utan FD.

GAMBARE NIHON!

Vi har antligen fatt bekraftat hemflygningsdatum for den 22 mars, Europeisk tid. Om nu alla kan halla sig i skinnet sa vi far aka hem sa vore det kanon. Mina hander ar alldeles forstorda fran att tvatta klader i handfatet.

Vulkan, tvatt och verkligheten hemma

Idag har vi varit i stort sett hela dagen pa stranden och nu pa kvallen har vi atit middag pa hotellrummet, sett pa film och vikt tvatt. Tvatten har vi slapat med oss i bilen hela dagen sa allt ar torrt och det ar grymt att ha lite rena klader pa sig! Vi ar i Taormina just nu precis vid Etna sa henne har jag tittat en massa pa hela kvallen, hon ryker och gloder pa. Imorgon tar vi bilen dit for att se pa lavan fran hennes utbrott 2002-2003 nagot sant (som var min forsta jordbavning, jag var i Grekland nar det hande och skalvet matte 6.3 nar det nadde varan o). Vi har aven inhandlat lite mer mat som vi ska ha med oss hem nu nar vi har chansen eftersom dom fortfarande hamstrar dar hemma. Jag hoppas verligen att kylskapet startat om ordentligt efter varje black-out sa att var frysta mat fortfarande ar fryst. Jag hade missuppfattat datumet pa biljetten och vi landar i Japan den 24:e sa jag maste ta tag i vardagliga saker som jobbet, skolan och korkortet.

Inga plan till Japan..

Vi var pa en resebyra idag for att andra om varan biljett hem till Kansai airport istallet for Narita men mitt i processen att forsoka fa biljetter bokade och telefonko sa stoppade Italien all luft trafik till Japan helt och inte ens varan original biljett for den 20:e finns kvar. Det var tva jatte tunga timmar och resebyran var verkligen helt fantastiska, jag och Yuji kommer inte att avakta i Europa utan aka hem till Japan sa lange det ar fysiskt mojligt och just nu har vi en ny biljett for den 22:a (landar 23:e) till Osaka airport istallet for Narita. Just nu leker jag tvattmaskin i hotellets badkar, vi har inte nog med klader for att stanna 12 dagar istallet for 9.. hotellet ar fem stjarnigt sa dom kan egentligen tvatta at oss men med alla blackouter och allt som det ar sa kan vi inte alls lita pa varat bank kort och nu borjar vara vaxelpengar ta slut. Imorgon ska vi forsoka komma ivag och se Etna, hon ar oerhort vacker pa avstand.

Chock.

Det ar fruktansvart svart att vara ivag sahar, ata god mat och forsoka vara puttinuttig nar man vet vad som hander hemma. Det gar inte att beskriva kanslan att vara i ett frammande land med ett frammande sprak (inte en manniska som pratar engelska) och bara fa se bild efter bild efter bild pa hur landet man lever i bara .. jag vet inte ens vad jag ska kalla det!? Skakas sonder-skoljs bort-exploderar med stralning ontop!?

Jag och Yuji hade inte den blekaste aning om hur omfattade skadorna var, vi hade inte sett nagra bilder forran efter jag postade inlagget har pa bloggen. Jag har ett svenskt pass och ar svensk medborgare. Men jag bor i Japan. Det ar dar jag har mina dagbocker fran andra klass och mitt pensionsspar i japanska yen.

Alla manniskor som forlorat sina liv och fatt sina liv forstorda.
Det finns ingenting jag kan saga. Men jag ber for er.


Nyare inlägg
RSS 2.0